AI inom offentlig sektor

Utmaningar

Offentlig sektor brottas med resursbrist och effektivitetspress, särskilt i välfärdstjänster. En åldrande befolkning ökar behovet inom socialtjänst och äldreomsorg medan arbetskraften är begränsad (1). Myndigheter måste upprätthålla rättssäkerhet och förtroende trots automatisering. Samtidigt finns kompetensbrist inom AI – både tekniskt och juridiskt – vilket särskilt drabbar små myndigheter (2). Data är ofta siloindelad och av varierande kvalitet, vilket försvårar AI-projekt (2). Offentlig förvaltning står också under stark reglering vad gäller personuppgifter och transparens, vilket gör införandet av AI känsligt.

AI-lösningar

Artificiell intelligens kan bli en nyckel till att hantera dessa utmaningar. Språkteknologi (NLP) möjliggör chatbotar och digitala assistenter som ger snabb medborgarservice dygnet runt på kommuners webbplatser (2). Automatisering och AI-assistenter kan ta över rutinuppgifter i handläggning och administration – exempelvis tolkning av blanketter eller svar på vanliga medborgarfrågor, så att personal frigörs till mer kvalificerade ärenden. Prediktiv analys och dataanalys kan bistå beslutsfattare genom att t.ex. förutse var behoven av vård och omsorg kommer öka, identifiera riskgrupper eller upptäcka mönster av välfärdsbrott. Det kan höja kvaliteten och likvärdigheten i besluten (2, 3). Generativ AI börjar testas för att automatiskt sammanfatta stora informationsmängder och utforma utkast till beslut, vilket kan snabba upp handläggning (4). Bildigenkänning kan användas för tillsyn och säkerhet, exempelvis övervakning av offentliga platser eller analys av kartdata (2). Datorseende kan även användas för att inspektera infrastruktur (t.ex. analysera vägbilder för underhållsbehov) och för trygghetslösningar (som AI-kameror för att upptäcka fallolyckor på äldreboenden). AI-drivna datavisualiseringar kan ge ökad insyn i verksamheten och stödja faktabaserad styrning. Sammantaget kan AI höja effektiviteten i förvaltningen, öka medborgarnyttan och förbättra välfärdens kvalitet (4).

Exempel på AI-tillämpningar

Offentlig sektor har påbörjat en AI-resa. En kartläggning 2024 visade att hela 263 av 290 svenska kommuner driver AI-relaterade initiativ (över 1000 projekt totalt) – ett tecken på brett engagemang (1). Dock är många projekt små och inte fullt ut implementerade, vilket pekar på att offentlig sektor ännu är i ett tidigt AI-mognadsstadium (5). En tredjedel av myndigheters AI-initiativ gällde analysstöd, dokumenthantering eller stödfunktioner (2). Flera kommuner och myndigheter har infört chatbotar för medborgarfrågor och inga fall av helt automatiserade myndighetsbeslutt för individer har påträffats – AI används främst som underlag eller stöd (2, 3). Lantmäteriet har prövat textanalys för att effektivisera handläggning (2). Vasakronan (kommunägt fastighetsbolag) använder AI-kameror som larmar om bråk eller folksamlingar i fastigheter för ökad trygghet (6) – ett exempel på hur offentlig verksamhet kan dra nytta av AI även inom säkerhet. Kommuner som Uppsala satsar på AI-utbildningar för personal och samarbetar med universitetet, vilket ökar den kommunala AI-kompetensen (6).

Trender och regelverk

Regeringen har nyligen tagit initiativ för att öka AI-användningen, bl.a. genom Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för generativ AI i offentlig förvaltning (4). Tonvikten ligger på juridiska, säkerhetsmässiga och etiska aspekter samt kompetenslyft för små kommuner (4). En studie uppskattar att utbredd användning av generativ AI kan öka Sveriges BNP med 9% på tio år, där offentlig sektor skulle kunna stå för hela 125 miljarder kronor av den tillväxten (4). Samtidigt betonas behovet av förtroendemodeller och transparens vid automatiserat beslutsfattande (8). EU:s kommande AI-förordning (AI Act) kommer att kräva riskbedömningar och kontroll för AI som används i exempelvis medborgarärenden och myndighetsbeslut (2). GDPR och offentlighetslagstiftning ställer redan krav på hur persondata får användas i AI-lösningar, vilket påverkar t.ex. ansiktsigenkänning eller beslutstöd kopplat till individer (2). Det pågår nationella satsningar - t.ex. AI-rådet inom Kraftsamling AI (8) - för att samordna kommuners behov och dela på resurser, just för att hantera gemensamma utmaningar som kompetensbrist och höga initialkostnader (1, 2).

Källor

(1) AI Sweden. (2024). Svenska kommuners AI-initiativ https://www.ai.se/sites/default/files/2024-11/kommuners-ai-initiativ-november-2024.pdf

(2) Statskontoret. (2024). Myndigheterna och AI https://www.statskontoret.se/siteassets/rapporter-pdf/2024/oos_51---utskriftsversion.pdf

(3) Försäkringskassan. (2024). Försäkringskassan och AI https://www.forsakringskassan.se/om-forsakringskassan/sa-jobbar-vi-med-vart-uppdrag/forsakringskassan-och-ai#:~:text=St%C3%B6d%20i%20handl%C3%A4ggningen

(4) Regeringskansliet. (2024). Ökad användning av generativ AI inom offentlig sektor https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/07/okad-anvandning-av-generativ-ai-inom-offentlig-sektor/

(5) AI Sweden. (2025). Ny kartläggning: Stor ojämlikhet i regionernas AI-arbete inom vården https://www.ai.se/sv/nyheter/ny-kartlaggning-stor-ojamlikhet-i-regionernas-ai-arbete-inom-varden

(6) Fastighetstidningen. (2024). Robotarna på väg in https://fastighetstidningen.se/robotarna-pa-vag-in/

(7) trainstation. (2024). AI och digitalisering i Sveriges kommuner - och vad kan vi göra tillsammans https://www.trainstation.se/post/ai-och-digitalisering-i-sveriges-kommuner-och-vad-kan-vi-g%C3%B6ra-tillsammans#:~:text=,teknikens%20m%C3%B6jligheter%20och%20utmaningar

(8) Sveriges Kommuner och Regioner. (2024). Artificiell intelligens, AI https://skr.se/skr/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/datadrivenutveckling/artificiellintelligensai.15924.html#:~:text=