AI inom utbildningssektorn
Sep 1, 2025
Mustafa Husseini
Gustav Ek
När utbildningssektorn står inför ökade kvalitetskrav, lärarbrist och en pågående digital omställning växer behovet av innovativa lösningar. I denna rapport utforskar vi hur AI kan förbättra undervisningens effektivitet, möjliggöra individanpassat lärande och avlasta administrativa bördor. Med exempel på AI inom läsutveckling, generativa verktyg i klassrummet och personliga läroplattformar visar vi det praktiska värdet i teknologin. Samtidigt belyser vi de hinder som bromsar utvecklingen, från kompetensbrist till osäkerhet kring regelverk.
Utmaningar
Många AI-initiativ inom utbildningssektorn bromsas på grund av brist på teknisk kompetens, högkvalitativ data samt svårigheter att integrera nya AI-verktyg i befintliga system och arbetssätt. Ofta saknas en tydlig AI-strategi på skolorna. Detta gör att insatser förblir isolerade snarare än skalas upp i hela verksamheten. Dessutom brottas många skolor med begränsad digital kompetens bland personal. I en undersökning från 2024 uppger endast omkring 15% av lärarna att de regelbundet använder AI i arbetet, medan majoriteten aldrig ens testat tekniken. Åtta av tio lärare känner att de skulle behöva betydligt mer stöd för att hantera AI-relaterade utmaningar i sitt arbete och tre av fyra lärare bedömer sina AI-kunskaper som låga eller obefintliga. Detta kompetensgap hämmar förmågan att utnyttja AI fullt ut. (1)
En annan utmaning är att säkerställa integritet och etik i AI-användningen. Skolorna måste hantera dataskydd enligt GDPR och undvika att dela elevdata med osäkra tjänster. Rädslan för felaktig information och bias i AI-system gör att många är försiktiga. Elever använder även generativ AI för att fuska, LLMs kan generera uppsatser av hög kvalitet och lärare har svårt att verifiera äkthet. Detta undergräver traditionella examinationsformer och kräver nya arbetssätt för kunskapskontroll. Utan tydliga riktlinjer och stöd riskerar AI-utvecklingen i skolor att gå långsamt, trots teknikens potential. Sammantaget behöver branschen övervinna kompetensbristen, organisatoriska silos och förtroendeproblem för att AI ska kunna utnyttjas i stor skala. (2)
AI-lösningar
Ett framstående exempel på svensk AI-innovation är Lexplore, ett verktyg som kombinerar ögonrörelse-spårning och AI för att kartlägga elevers läsförmåga. I flera kommuner, bland annat Kristinehamn, används en digital screening där elever får läsa korta texter samtidigt som en eye-tracker registrerar blickens rörelser. AI analyserar ögonrörelsemönstren helt objektivt och klassificerar elevens läsnivå inom fem steg. (5) Tack vare detta kan skolorna tidigt identifiera elever som riskerar att halka efter i läsningen och sätta in stödinsatser.
Flera svenska utbildningsaktörer har även börjat införa AI-lösningar som skapar mätbara förbättringar i undervisning och administration. Västerportskolan är en av de skolor som tagit stora steg i sin AI-användning: alla lärare har där tillgång till en AI-assistent integrerad i sina verktyg, vilket underlättar lektionsplanering, materialframställning och andra tidskrävande uppgifter. I historieämnet på samma skola används även bildgenerering med Adobe Firefly som en kreativ pedagogisk metod. Eleverna får generera egna bilder kopplade till historiska teman, vilket ökar engagemanget och förståelsen genom att förena bild och text. Inom matematikundervisingen har adaptiva övningsprogram visat sig ge betydande resultat; AI-baserade matematikappar kan exempelvis anpassa svårighetsgraden efter elevens svar och ge direkt feedback, något som enligt studier ökar elevernas kunskapsutveckling på ett meningsfullt sätt (1).
Trender och regelverk
Även om bara en mindre andel pedagoger regelbundet nyttjar AI idag är trenden ökande. Mellan 2023 och 2024 har andelen AI-användare som främst använder AI i studier ökat från 8% till 15%. Brist på AI-kompetens börjar nu mötas genom satsningar på utbildning: exempelvis planerar Sverige att investera 5,5 miljarder kronor över tio år i AI-utbildning och forskning, inklusive riktade insatser för att höja AI-kunskapen hos allmänhet och lärare samt integrera AI i alla högre utbildningar. (7)
Samtidigt hårdnar regelverk och ansvarsfrågor kring AI. EU:s nya AI-förordning (AI Act), som antogs 2024, kommer att ställa skarpa krav på vissa AI-system inom utbildning. Exempelvis klassas AI-system som används för att bedöma elevers kunskaper eller för övervakning vid prov som högrisk-applikationer, med krav på transparens, robusthet och mänsklig uppsikt. (8) Ansvarsfrågan är central – om elever uppmanas använda en AI-tjänst ligger ansvaret på huvudmannen att lagar som GDPR följs. (2) Vi kan därför förvänta oss att AI-policys och etiska riktlinjer blir standard inom alla seriösa utbildningsaktörer framöver.
Källor
(1) AI Utbildningscentrum (AI UC). 2024. AI i skolan: för ett inkluderande klassrum. https://www.aiuc.se
(2) Skolverket. 2024. Råd om AI, ChatGPT och liknande verktyg. https://www.skolverket.se
(3) eLearning Industry. 2023. 5 Ways AI Is Changing The Education Industry. https://elearningindustry.com
(4) University of San Diego. 2023. Artificial Intelligence in Education. https://onlinedegrees.sandiego.edu
(5) Kristinehamns kommun. 2024. Digitala tester av läsförmågan i skolan. https://www.kristinehamn.se/
(6) Internetstiftelsen. 2024. Svenskarna och AI 2024. https://svenskarnaochinternet.se/
(7) Sweden Herald. 2025. AI Begins in the Classroom: Sweden Commits to Major Overhaul of Education System. https://swedenherald.com
(8) European Union. 2024. Artificial Intelligence Act – Annex III: List of training institutions at all levels. https://artificialintelligenceact.eu/