AI inom bygg- och fastighetsbranschen

Utmaningar

Den svenska bygg- och fastighetsbranschen står inför flera samverkande utmaningar som påverkar lönsamhet, tillväxt och samhällsnytta. Det råder kompetensbrist, då det är svårt att hitta hantverkare, ingenjörer och tekniska specialister, inte minst de med erfarenhet av digitalisering och energioptimering (1). Samtidigt växer kraven på hållbarhet: EU:s och Sveriges klimatregler kräver kraftiga minskningar av byggsektorns koldioxidutsläpp, men många företag saknar både data och verktyg för att följa upp och optimera sin miljöprestanda (2). Produktiviteten har, under lång tid, stått stilla i jämförelse med andra branscher. Stora byggprojekt dras ofta med förseningar, kostnadsöverdrag och bristande samordning, vilket pressar marginalerna när kostnaderna för arbetskraft och material samtidigt stiger. Fastighetsägare möter utmaningar att minska driftkostnader och energiåtgång i befintligt bestånd, samtidigt som krav från hyresgäster och myndigheter gör att man måste leverera både smarta och trygga byggnader.

AI-lösningar för byggbranchsen

I projekteringsskedet kan Generativ AI snabbt generera och utvärdera designförslag utifrån givna krav på material, budget och miljömål, vilket minskar kostnader och kompletterar där kompetensbrist råder (3). AI-driven kollisionskontroll kan användas med BIM-verktyg och upptäcker direkt om installationer som rör, el och ventilation krockar med bärande konstruktion eller varandra (4). På byggplatsen kan AI optimera maskinlogistik så att grävmaskiner och lastare, som idag står stilla upp mot fyrtio procent av tiden, kan användas mer effektivt (5). Det går också att förutse flaskhalsar i materialleveranser och personalplanering genom att analysera historisk projektdata, vilket både minskar byggtider och sänker kostnaderna. Genom att jämföra drönarbilder med byggritningar kan AI verifiera byggnadsstatus och snabbt larma om avvikelser upptäcks (4). Med hjälp av AI-tekniker som regelbaserade frågesystem (RAG) kan byggaktörer även automatiskt söka, tolka och sammanställa information från BIM-modeller, regelverk och projektdokumentation, vilket underlättar efterlevnad av klimatdeklarationer, energikrav och byggnormer redan i tidiga skeden.

AI-lösningar för Fastighetsbranschen

Det finns en myriad användningsområden för AI inom fastighetsbranschen, särskilt när tekniken integreras med existerande PropTech-lösningar och automation. AI kan i realtid justera värme, ventilation och belysning via fastighetens automationssystem, vilket optimerar energianvändning och inomhuskomfort (6). Genom sensordata kan prediktivt underhåll föreslås innan utrustning går sönder (3). Språkmodeller kan användas för att skapa och granska kontrakt samt att skriva utförliga bostadsbeskrivningar. AI kan även användas för att värdera bostäder baserat på område och historisk data. För kundservice och affärsanalys kan chatbottar svara på hyresgästers frågor. AI kan vidare hjälpa förvaltare att prioritera felanmälningar inkomna till chatbotten.

Exempel på AI-tillämpningar

Under början av 2024 visade en svensk branschundersökning att enbart åtta procent av byggföretagen använde AI, men mer än en fjärdedel av företagen räknar med att göra det inom tio år (4). Flera byggföretag använder idag drönare tillsammans med AI för avvikelsedetektering mot ritning. Skanska har vidare utvecklat algoritmer för att optimera maskinlogistik och minska utsläpp på byggplatser (5). En central trend är utbyggnaden av digitala tvillingar och IoT, där sensorer och virtuella modeller ger AI tillgång till realtidsdata om byggnaders funktioner (7). Fastighetsägare integrerar även allt mer AI i allt från lokalbokning och betalningshantering till hyresgästplattformar med smarta chatbottar.

Trender och regelverk

Från 1 augusti 2024 gäller EU:s AI-förordning (AI Act), som kräver dokumentation, transparens och mänsklig kontroll för högrisk-AI, exempelvis vid övervakning av byggsäkerhet eller arbetsmiljö (8). Samtidigt skärps hållbarhetskraven genom svenska byggregler, EU:s klimatmål och det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). För nya byggnader krävs sedan 2022 klimatdeklaration och från 2028 ska även livscykelbaserade klimatutsläpp redovisas (9). Kraven utvidgas successivt till befintliga byggnader genom energirenoveringsmål och utökade energideklarationer i linje med målet om nollutsläppsbyggnader till 2030 (10). AI blir avgörande för att möta dessa krav: digitala tvillingar och IoT-sensorer möjliggör datadriven styrning av energi, underhåll och inomhusmiljö (7), medan AI-optimerade värme- och ventilationssystem kan minska energianvändningen med flera procent (11). Sammantaget stärker AI fastighetsägares förmåga att uppfylla regelverken, med sänkta kostnader och minskat klimatavtryck som resultat.

Källor

(1) Byggvärlden (2023). Byggföretag kämpar med kompetensbrist. https://www.byggvarlden.se/byggforetag-kampar-med-kompetensbrist/

(2) Nordic Innovation publication (2024). Decarbonisation policies and current state of carbon declaration and limit values for buildings in EU and the Nordic countries. https://pub.norden.org/us2024-438/2-decarbonisation-policies-and-current-state-of-carbon-declaration-and-limit-values-for-buildings-in-eu-and-the-nordic-countries-.html

(3) iBinder. (2024). AI i bygg- och fastighetsprojekt https://ibinder.com/sv/kunskapsbank/ai-visar-vagen-till-framtidens-byggbransch/

(4) Svenskbyggtidning (2024). AI förändrar byggbranschen – branschundersökning och teknikanvändning. https://www.svenskbyggtidning.se/2024/03/14/nastan-var-tionde-inom-byggbranschen-anvander-ai/

(5) Skanska (2023). Ai i maskinlogistik - Skanska testar ny teknik på byggplatser. https://group.skanska.com/media/articles/curbing-equipment-emissions-through-artificial-intelligence/

(6) ProptechOS (2025). What AI means for the real estate industry. https://proptechos.com/operational-efficiency/ai-for-real-estate/

(7) Fastighetstidningen (2024). Digitala tvillingar och AI förändrar fastighetsförvaltning. https://fastighetstidningen.se/reportage/digital-balansakt/

(8) Digg (2024). EU:s nya AI-förordning – detta gäller. https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/ai-forordningen

(9) Energimyndigheten (2022). Klimatdeklaration av byggnader. https://www.energimyndigheten.se/492f27/contentassets/054d98cfdcd54cb5a802e24b53779452/energianvandning-i-datacenter-och-digitala-system.pdf

(10) Boverket. (2025). Direktiv för byggnaders energiprestanda, EPBD. https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/direktiv-for-byggnaders-energiprestanda/

(11) Energinyheter (2023). AI kan minska energiförbrukningen i byggnader. https://www.energinyheter.se/20250127/32628/ais-potential-att-minska-byggnaders-klimatpaverkan-och-energiforbrukning